Pusselstund
Nu i vintertid är det så skönt att sitta och lägga pussel. En skön avslappning efter jobb. För mig kastas jag även tillbaka till glada minnen jag har haft med pussel. Intresset startade min farmor under somrarna jag och min syster bodde hos henne och farfar. Fia försökte koncentera sig att sitta hos oss men hennes tålamod tog slut efter någon minut. Det var min farmor som fick mig att träna mina ögon för detaljer och former. Hon och jag kunde sitta i timmar helt koncentrerade. Under pauserna kokade hon jordgubbskräm av jordgubbarna från trädgårdslandet och serverade det med grädde. Så underbart gott.Denna erfarenhet använde jag sen för somrarna i Småland där jag och mina morbröder satt och la pussel i samlingsrummet. Vi valde stora pussel med roliga motiv. Sen kom alltid morfar och la bitar i smyg vilket inte uppskattades för han kunde lägg halva på en kväll.
Nu sitter jag här och lägger ett av våra pussel fyllda av minnen och värme från min barndom. Tänker på alla de bra stunder jag har haft med dem som har lämnat oss och dem som fortfarande förgyller ens liv. Ett pussel som saknar bitar efter alla år av användning men fortfarande fungerar. Lite som ens liv.
